Naturens barnkammare - från vattenrall till Stenknäck

Fick ett samtal på förmiddagen om att det fanns en vattenrall vid spången till Mullsjötornet. Det var nog tänkbart att den kunde fotograferas. Tog mitt pick och pack - lastade in i bilen och ställde kurs mot Hjo. Det stämde bra för mellan mötesplatserna på spången, i det mörkaste och blötaste området kunde jag se rallen springa omkring och spela (sjunga - låta). Dock fanns ingen möjlighet att fotografera då bristen på ljus var stor.

Jag fattade ett nytt beslut och det blev att besöka några vänner i Hjo. Jag visste att de hade en häckning av stenknäck i sin trädgård. Ett samtal till dom under färden till Mullsjön gav klartecken till ett besök - de var hemma. Jag lämnade sjön och for mot staden. På vägen dit såg jag en rådjursget som betade på ett gärde. Stannade till för en bild. När jag tagit ett par kort såg jag en skuggning i det höga gräset. Tog kikaren för att se vad det var och fick se ansiktet på ett litet rådjurskid. Försökte få en bild på det när jag såg ytterligare en rörelse i gräset. Ännu ett kid. Geten hade alltså fått två ungar som nu följde sin mor på upptäcksfärd.


Jag lämnade rådjuren åt sitt ätande och drog mig ner mot centrum för att få se stenknäcken som tagit plats i ett av trädgården äppleträd. Den hade byggt sitt bo ganska öppet ca 2-3 meter upp i trädet. Även här var det ungt i trädgården Till att börja med så var det mulet men slutligen kom solen fram och kunde lysa ner genom grenverket. Här var boet med den ruvande moder, några ganska unga och ludna ungar. Stenknäcken har en näbb som är riktigt stor och den har kraft att enkelt knäcka körsbärskärnor med den.


Hanen var ute på provianteringsturer medan honan vaktade boet och värmde ungarna.


När han kom tillbaka var det stora gap som öppnade sig och vill få mat. Hanens enorma näbb bara försvann ner i ungarna vidöppna gap.


Är det inkomster så blir det utgifter. På bilden ovan ser du en vit exkrementsäck som är som en lien ballong eller plastpåse med löst innehåll. Denna tar föräldrarna hand om och flyger bort och släpper den utanför boet för att hålla det rent och torrt. Det verkar som om att ungarna lämnar exkrementsäcken samtidigt som de får mat. Om det är en anpassning för att föräldrarna skall ta med den när de sticker på nästa mathämtning verkar troligt.


Det var en härlig stund i en trädgård i centrala Hjo där jag fick möta hela familjen Stenknäck.
Bildern kan ses förstorade här: Naturbilder